Svenska flygmärken
Utmärkelsetecken

Se.gif (117 bytes)

Senast ändrad i december 2010

Flygskyttemärke m/39, Bombfällningsmärke m/39 samt Luftstridsmärke m/43

 

Flygskytt/signalist med rörlig ksp i SAAB B 17

 Bombfällares och flygskyttars färdighet befrämjades genom att speciella utmärkelsetecken instiftades:

 

Flygskytte- resp. Bombfällningsmärke m/39  (1939-1942)

Bombfällarmärke i kontrollerat silver. Silverstämpel N8 = 1939 
(BombfmS)

FskmS_m-39.jpg (100851 bytes)

FskmS_m-39_baksid.jpg (49402 bytes)

Flygskyttemärke Silver m/39 (FskmS) Baksidans stämplar

Det avbildade flygskyttemärket ovan har burits av vpl ff O. Malmsten, RFS-II. (Foto genom vänligt tillmötesgående av K-G Andersson).

Märkena är ca 40x25 mm och stämplad med bl.a. "kattfot", årtalskod och tillverkare. Stämplarna på BombfmS är som synes placerade i mitten längst ned på märkets baksida medan på FskmS är dessa placerade på den vänstra sidan som synes på bilden ovan. Fakta om svenska silver- och guldstämplar finner du här (PDF-dokument)

Assar Svensson RFS-II berättar i sina memoarer bl.a om skjutning mot luftmål under sin utbildning till jaktflygare:" Målet bestod av en s.k. "korv" av tyg som bogserades efter ett annat flygplan i en lina. Korven hade en diameter på ungefär 1 meter och var ca 5m lång. Vi hade 2-4 kulsprutor (ksp) i varje flygplan och varje förare hade sin egen färg på ammunitionen så att fyra kunde skjuta mellan varje markering. Vid markering flög boserflygplanet in över fältet och fällde korven genom att släppa ut en ny korv som löste ut den gamla och hakade på den nya varefter han kunde flyga ut för ny skjutning av fyra andra flygplan. Vi anföll uppifrån och beräknade då korvens hastighet och vår egen anfallsvinkel inför skjutningen, men en gång när jag skulle skjuta svängde plötsligt bogserflygplanet, vilket innebar att korven stannade av i luften. Jag fortsatte ändå anfallet och fick gå över i ryggläge för att kunna få in denna i siktet. I min iver att skjuta upptäckte jag plötsligt att korven hade trasslat in sig i vänster vinge. Fpl var dubbeldäckat (nedan) och hade stag mellan vingarna som gjorde att korven kunde fastna. Jag rycktes plötsligt runt med mitt flygplan men efter en stund kände jag känna att jag kunde fortsätta. Korven makade till sig så att jag - visserligen med hårt tryck på höger sidoroder - ändå kunde fortsätta flygningen och landa på flygfältet! Uppståndelsen var minst sagt stor och eftersom jag var den siste som sköt på korven - den var så att säga färdigskjuten, bad jag nonchalant markpersonalen: "Var god markera!"..."

För detta äventyr hedrades jag med ett diplom från den alldeles nybildade Korvkaparklubben - f.ö. det enda "Korvkapar-diplom av första klass" som utdelats. De övriga kapade korven genom avskjutning a wire m.m. vilket ansågs vara av betydligt lägre klass av korvkapning eftersom korven då försvann i havet!

luftmal.jpg (17236 bytes)

Ovan: Skjutning med fast ksp mot bogserat mål (korv). Här sker anfallet med en J 8 Gloster Gladiator, medan ett annat flygplan bogserar en stor tygkorv som spänns ut av fartvinden. Bogserwiren är cirka 600-800 meter lång.

Luftstridsmärke modellår 1943
Luftstridsmärke m/43
Fanns i valörerna silver- resp. guldutförande
mellan 1943 -1944.

Korvgubbsdiplom.jpg (84467 bytes)

"Korvkaparklubbens" högsta utmärkelse utdelades till Assar Svensson då de ur RFS-II som tilldelats GFSU F9 inledningsvis var stationerade på Fårösund. Diplomet är vederbörligt undertecknat av ordf vpl ff Assar N. Svensson och sekr vpl ff Georg Nilsson.

1943 valde Flygvapnet att instifta ett nytt märke, luftstridsmärke m/43 som därmed ersatte de bägge tidigare märkena och som alla kategorier kunde tävla om. Märket utfördes i silver och guld. Guldmärket erhölls då stipulationerna uppfylldes för tredje året. För att vara berättigad till luftstridsmärket skulle den tävlande ha uppnått ett medelbetyg som tillhörde de 5 procent bästa av hela antalet deltagare inom samma flygslag, utrustat med samma flygplanstyp, vilka genomfört dessa övningar, dock att medelbetyget ej får understiga 8,0. Bestämmelserna infördes i BIF respektive SIF. Det var hårda krav och bestämmelserna uppfattades som ganska orättvisa. Märket blev synnerligen kortlivat och tävlingarna verkar ha upphört redan 1944. Anledningarna torde ha varit flera. Den främsta var sannolikt att förbandens utrustning varierade alltmer, varför svårigheter till rättvis jämförande bedömning av tävlingsresultaten uppstod i det växande flygvapnet. Strävan att nå goda resultat kunde äventyra flygsäkerheten. Sålunda hände t.ex. att flygplan flög på målbogseringsvajern. Bland annat fick en J 9 ena vingen halvt avskuren av vajern, en annan fick vajern intrasslad i motorn. Målbogseringsflygplan (B 4) lär ha beskjutits. Underskridande av säkerhetshöjd vid bombfällning och skjutning mot markmål förekom o.s.v.

Enligt flygvapenordrar mellan åren 1941-1945 har det utdelats cirka hundra luftstridsmärken i silvervalör och det förefaller som att inga ytterligar märken delades ut - åtminstonde finns inga uppgifter bland fo för 1945 att så skulle ha skett. Luftstridsmärket fanns f.ö. länge avbildat i SUF (Soldatundervisning för Flygvapnet) åtminstone under senare hälften av 40-talet och möjligen ännu längre fram i tiden med anmärkningen att "enligt tidigare bestämmelser kunde luftstridsmärke förvärvas genom skicklighet i bombfällning eller skjutning med flygplanskulspruta. Märket utdelas icke numera"...

lstrmg43_transparent2.png (270941 bytes)

Detta luftstridsmärke  i förgyllt silver (guldmärket) såldes för en tid sedan på en känd internetauktion för mindre än (<) 3000 SEK

Ett rent fyndpris när man betänker att detta sällsynta "samlarobjekt" sannolikt inte kom att utdelas i mer än vad som förefaller ha varit ett begränsat antal exemplar understigande cirka femton (15) märken (!), vilket i andra samlarsammanhang självklart skulle rubricera märket som MYCKET eller t.o.m. EXTRTEMT SÄLLSYNT och därmed rimligtvis generera ett betydligt högre belopp. Det kan självfallet även förhålla sig så, att det finns ett antal bevarade icke officiellt utdelade överexemplar av dessa guldmärken bland samlare, på samma vis som att det bevisligen existerar "hundratals" icke utdelade m/36 märken i silver. Dessa är till skillnad mot luftstridsmärket emellertid numrerade, vilket gör det möjligt att bedöma huruvida de har varit utdelade eller ej och oftast säljs dessa tillsammans med Sporrongs originalask.



Källor:

Rekrytundervisning för flygvapnet - RUF 1940.
KSAK:s organ "Flyg" nr 12/1943
Mössemblem & Bröstemblem för Nordiskt Civil- och Militärflyg (1988) av Mats Rosén
¹Bygger på Artikel av S-E Ersbacken publicerad i SFT 3/1995
Bild på "korvskjutning" är lånad ur boken "Jaktflyg" - En skildring från beredskapstiden 1939-1945, av Gunnar Darsenius. (vpl 1033 28/38 Gunnar Pettersson, RFS II). Östergötlands Flyghistoriska Sällskap. ÖFS.

Bild på rörlig ksp F7 museum och visar signalisten i färdigläge med kulsprutan (ur SAAB 17 av Bo Widfeldt/Åke Hall, AHR 1997, ISBN 91-971605-8-X)
Från spinn till topproll - Minnen. äventyr, reflektioner av Assar Svensson. ISBN 91-87762-95-1
SUF 1947 & 1949 års upplagor.
Krigsarkivet Stockholm.

Skicka e-post klicka här!


Till Huvudsidan! Använd "Bakåt-knappen" för att komma tillbaka till huvudsidan. Har du just surfat in på den här sidan så klickar du på pilen t.v.